Regeringen måste accelerera svenska forskningssatsningar

Sverige står inför ett behov av kraftigt ökade investeringar i forskning och utveckling (FoU), samt ett forskningssystem som i högre grad kan leverera konkret nytta till samhället. Detta framhävs av elva ledande företrädare från näringslivet i en debattartikel på SvD, med anledning av den kommande forskningspropositionen.

I en tid när hela världen genomgår en omfattande elektrifiering av nästan alla samhällssektorer, behöver Sverige en motsvarande revolution inom energiproduktion, som drivs av ny och hållbar teknik. Historiskt sett var det ångmaskinerna under den industriella revolutionen som drev framsteg, medan vår tids energiomställning nu kräver innovationer inom fossilfri energi.

Forskning och utveckling kommer att vara avgörande för att tackla dessa utmaningar och för att utnyttja de möjligheter som finns. För att Sverige ska fortsätta vara en framstående aktör på den globala arenan, krävs betydande ökningar i FoU-investeringar och ett forskningssystem som skapar mer konkret samhällsnytta.

Tyvärr har svensk forskning länge varit i behov av reformer, och detta börjar få konsekvenser. Medan andra länder förbättrar sina forskningssystem och upplever hög tillväxt och stark innovationskraft, ser vi att Sverige halkar efter. Inför höstens forskningsproposition vill vi lyfta fram tre kritiska trender:

• Trots en global ökning av forskningsinvesteringar har dessa stagnerat i Sverige. Medan andra nationer ökar sina satsningar, har Sverige minskat sina. Förskjutningen av den globala kunskapsekonomin mot Asien och Nordamerika betonar vår relativa nedgång inom FoU.
• Ökade offentliga medel till universitet och högskolor har inte resulterat i den förbättring i forskningskvalitet och relevans som förväntades. Sverige är inte längre bland de ledande nationerna när det kommer till den mest framstående forskningen.
• Svårigheter att rekrytera kvalificerad arbetskraft och forskare påverkar företagens tillväxtmöjligheter. Näringslivet går miste om affärer, och Sverige förlorar viktiga investeringar och exportintäkter.

För att Sverige ska kunna behålla sin position som en stark forskningsnation krävs snabba åtgärder. Vi kan inte tillåta ytterligare fyra år av otillräckliga reformer. Därför föreslår vi följande fem punkter för höstens forskningsproposition:

1. Sverige bör sätta ett ambitiöst och långsiktigt mål för ökade FoU-investeringar, med sikte på att nå minst fyra procent av BNP på tio års sikt, upp från dagens dryga tre procent. Näringslivet är redo att bidra med två tredjedelar av denna ökning, medan staten bör täcka den sista tredjedelen. Vi kan hämta inspiration från Finlands satsningar, som inkluderar lagstadgade mål för ökning av FoU-investeringar.
2. Forskning bör prioriteras utifrån spetskompetens istället för bredd. I länder som Danmark, Nederländerna och Schweiz betraktas forskning som en tillväxtpolitisk fråga och diskuteras i termer av excellens och konkurrenskraft. Sverige bör anamma denna strategi.
3. Vissa områden, som energi, klimatomställning och AI, behöver långsiktiga forskningssatsningar för att möta de aktuella behoven inom näringslivet. Innovationsprogram som involverar akademi och industri kan stärka företagens utveckling och öka Sveriges värde genom snabbare marknadsintroduktion och ökad export.
4. Anslagen till lärosäten bör i högre grad baseras på prestation snarare än historiska grunder. Att fördela en större del av anslagen efter prestation skulle ge viktiga drivkrafter för profilering och excellens.
5. Infrastrukturinvesteringar bör ske i samverkan för att maximera nyttan. Ett ökat deltagande från näringslivet i utvecklingen och användningen av forskningsinfrastruktur är avgörande för att förbättra samhällsnyttan och stödja den pågående klimatomställningen.

Den svenska forskningssektorns minskande konkurrenskraft är en långsam kris. Regeringen har nu chansen att vända denna trend och lägga grunden för Sveriges framtida välstånd genom höstens forskningsproposition. Näringslivets förväntningar är höga, och vi behöver återigen göra forskning och utveckling till en av våra styrkor.

Hanna Bernemyr, expert forsknings- och utvecklingsfrågor, Mobility Sweden 

Joakim Bourelius, näringspolitisk chef, Innovationsföretagen

Emil Görnerup, ansvarig forskning och innovation, Svenskt Näringsliv

Peter Johansson, enhetschef forskning och innovation, Teknikföretagen

Anneli Kouthoofd, vd, Svenska byggbranschens utvecklingsfond (SBUF) 

Frida Lundmark, sakkunnig policy, Läkemedelsindustriföreningen (LIF)

Gert Nilson, teknisk direktör, Jernkontoret

Torgny Persson, forsknings- och innovationsdirektör, Skogsindustrierna

Elisabet Rytter, forsknings- och nutritionsansvarig, Livsmedelsföretagen

Lena Svendsen, ansvarig forskning- och innovationspolitik, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige (IKEM)

Andreas Åström, chef näringspolitik och kompetensförsörjning, Installatörsföretagen

Läs debattartikeln på SvD.